Grundskola

Verksamheten i vår förskoleklass bedrivs måndag till fredag, mellan klockan halv nio och halv ett. Förskoleklassen har sin verksamhet i samma lokal som förskolan Solspången. Verksamheten följer skolans kalendarium när det gäller lov och studiedagar.

Ansvarig för vår förskoleklass är en Waldorfförskolepedagog. Samarbete sker med såväl förskolan som skolan, exempelvis vid fester, friluftsdagar, utflykter med mera.

Den fria leken, både ute och inne, är grunden i vår verksamhet, men för sexåringarna tillkommer också andra aktiviteter som förberedelser inför skolstarten. Vi arbetar bland annat med målning och bild, handarbete, flöjtspel, eurytmi och bakning. Vi har samling varje dag med sånger, ramsor och lekar. Vi berättar sagor eller spelar dockspel för barnen varje dag, framförallt folksagor.

Varje måndag har vi utflykt tillsammans med skolan eller förskolan.

Första klass är porten in till skolvärlden, den värld som hädanefter skall spela en mycket stor roll i barnens uppväxt, och därigenom för deras framtid och kommande liv. På skoluppropet detta år möter barnen sin klasslärare utanför skolhuset, sedan välkomnas de av eleverna i klass nio med varsin blomsterbukett innan de går in i klassrummet.

Det stoff som framför allt karaktäriserar klass ett och som bildar övergången från de fria barnaåren till de begynnande skolåren är folksagornas värld. Folksagorna eller andra berättelser som också presenteras i skolan är inte underhållning.

Genom djupa psykologiska urbilder ger sagorna barnen kunskap om det liv som väntar på dem; men de lägger även grunden för till exempel miljömedvetande genom att presentera ett levande och kärleksfullt förhållande till en levande natur. Med hjälp av folksagans bilder lär sig barnen att skriva, ”från bild till bokstav”, och även att räkna. Genom berättelser, konstnärligt utövande och rörelse får barnen upplevelser av den vackra värld som döljer sig bakom bokstävernas och siffrornas abstrakta tecken. I Waldorfskolan läser man engelska från årskurs ett.

Andra och tredje skolåret har en mycket stark arbetskaraktär. De flesta ämnen har nu introducerats och det handlar mycket om att bearbeta och fördjupa det man tidigare fått till sig.

I klass tre väcks ofta det subjektiva medvetandet och det börjar bli dags för en undervisning som är mer förankrad i verkligheten. Eleverna får i mötet med legender höra hur människor levt sina liv, och i perioden om yrkena blir den praktiska kunskapen allt mer tydlig.

Eleverna i årskurserna fyra och fem har ofta en mycket stor energi och kraft med sig in i klassrummet. Man tycker om och vill lära sig om allt det man möter i världen.

Undervisningen blir under dessa år alltmer individuellt inriktad och får en mer konkret och kunskapsinriktad prägel. En ny vakenhet i tanken märks och eleverna förstår olika resonemang och frågeställningar på ett nytt sätt. I årskurs fyra åker man på lägerskola till Ekhagens forntidsby – det man läst om i historia får man nu uppleva.

I åldrarna tolv till tretton år, klass sex och sju, genomgår tankelivet en stor förvandling. Tänkandets utveckling mot en ökande abstraktionsförmåga, mot ett kausalt tänkande, blir mycket tydligt. En mytisk verklighet försvinner bort och världen stiger fram i sin fysiskt materiella gestalt.

Denna värld finns nu på plats för att utforskas och undersökas. Eleverna längtar ofta efter kunskap om den yttre världen. Ofta anordnas en studieresa med tema geografi, biologi och ekologi under läsåret.

Nya ämnen och nya ämneslärare kommer in för att möta denna längtan som exempelvis fysik, biologi, mineralogi och människokunskap. I mötet med de naturvetenskapliga ämnena väcks lusten att utforska världen. Genom optik och akustik får eleverna möta fenomen som ger starka upplevelser. I geografin är det dags att ge sig ut i Europa och övriga världen. Självklart följer historieundervisningen samma tema och tar fasta bland annat på upptäcktsfararna som Vasco da Gama och Colombus. I religionsundervisningen börjar man också att titta på hur religion ser ut i olika delar av världen.

I klass åtta och nio ligger kunskapsnivån allt högre och sättet att undervisa förändras mot ett gemensamt forskande och sökande efter kunskap. Morgonperioden blir ett forum för diskussion och kunskapstörst, en föreläsning eller genomgång med tid för frågor och samtal där eleverna sedan själva bearbetar stoffet genom att skriva egna texter, skapa bilder eller söka vidare efter mer fakta.

Vi vill få ungdomarna att själva fundera och se saker utifrån flera perspektiv.

I de naturvetenskapliga ämnena är experiment och laborationer ett viktigt inslag eftersom de kräver såväl aktivitet som iakttagelseförmåga.

Dåtid, samtid och framtid, allt skall finnas med i historieundervisningen som har fokus på de händelser som skapat den värld vi lever i idag, industrialismens utveckling, första och andra världskriget är viktiga perioder under dessa år.

I litteraturhistoria möter eleverna de personer och verk som påverkat vår historia. Samtidigt vill undervisningen främja att eleverna själva funderar och övar upp sitt eget tänkande och förmåga till kritisk granskning av all den information som dagens samhälle öser över oss. Genom att öva sig i argumentation och kommunikation förbereds eleverna för att våga ta aktiva val i sina liv.

I klass åtta ligger en period med drama där klassen arbetar med att sätta upp en valfri pjäs som sen spelas upp för föräldrar och kamrater. Man arbetar med manus, kulisser, scenkläder och musik och ljud.

I klass åtta respektive nio ligger en veckas prao.